The return of the Warrior

Att The Ultimate Warrior söker sig tillbaka in i wrestlingringen är rätt inspirerande. Denna hjälte från 80 och 90 talets färgglada wrestlingcirkus, begåvad med karisma och roidad kropp men noll brottningsteknik.
Jag känner nog att kan den gubben go for it kan jag med. Roidad kropp here I come. (Jag vill gärna tro att jag redan besitter tillräcklig karisma)

Upplyftande

Det är upplyftande med musik ibland. Jag har tjatat om uppsatsen ett tag nu och imorgon är det inlämning av densamma. Det som känts jobbigt och ångestfyllt känns bra nu och nu är det mer en känsla av förväntan, trots att jag vet att det jag skrivit knappast är bra.
Jag tror ärligt talat att låten The big wheel av Rush, som för övrigt är en av de största rockgrupperna någonsin, har hjälpt mig att få lite rätsida på det hela.
Det är töntigt att posta hela låttexter, således som den tönt jag är, håll till godo:

Well, I was only a kid - didn't know enough to be afraid

Playing the game, but not the way the big boys played

Nothing to lose - maybe I had something to trade

The way the big wheel spins

Well, I was only a kid, on a holy crusade

I placed no trust in a faith that was ready-made

Take no chances on paradise delayed

So I do a slow fade

Playing for time

Don't want to wait for heaven

Looking for love

For an angel to forgive my sins

Playing with fire

Chasing something new to believe in

Looking for love

The way the big wheel spins

Well, I was only a kid, cruising around in a trance

Prisoner of fate, victim of circumstance

I was lined up for glory, but the tickets sold out in advance

The way the big wheel spins

Well, I was only a kid, gone without a backward glance

Going for broke, going for another chance

Hoping for heaven - hoping for a fine romance

If I do the right dance

Wheel goes round, landing on a twist of faith

Taking your chances you'll have the right answers

When the final judgment begins

Wheel goes round, landing on a leap of fate

Life redirected in ways unexpected

Sometimes the odd number wins

The way the big wheel spins


On a side note: Jag kommer att köra på klassisk snedbena vid nästa frisörbesök.

Stranded under endless sky

Är titeln på en underbar låt av Hammock. Den är upplyftande en dag som denna, då jag känner mig sliten, ful, omotiverad och lite nedstämd, mest pga uppsatsen som ska lämnas in på måndag.
Igår var jag och Anna ut på Pink at Orange, en sån där prideklubb med diverse sexuella läggningar och ok musik. Tyvärr var det rätt trist.
Anna sa att någon person i någon serie förklarat sitt singelskap med att han bor med sin syster. Undrar hur mycket det bidrar? Mest handlar det nog dock om att jag är odräglig, ohyfsad och allt sånt.
Snart sommar. Vad ska jag göra då tro? Jo, studera. I höst blir det förhoppningsvis Masterprogram i mångfaldsstudier, som jag skrivit om tidigare. Yay.
Livet är trist.

Deadline och framtiden?

Min uppsats börjar arta sig, minsann. Har kommit en bra bit på väg, 18 sidor, men det stora framstegen är teoridelen. Finally done. Har varit väldigt lat i helgen, träning och tv-spel blev mina tidsfördriv.
Deadline om en vecka, det ska banne mig gå.
Dessutom verkar det som att jag får läsa masterprogram i mångfaldsstudier i höst, bara jag blir klar med min examen nu.
Yippie!

Uppriktigt talat

Jag bryr mig oändligt mycket mer om mig själv och mitt utseende än djur, planeten, miljön, you name it.
Jag kommer snart att käka kött igen. Jag är odräglig, det vet jag, men jag är iaf helt öppen med det.

Vegetarian eller ej?

Nu börjar jag bli less på det här. Kött är bra, kött är gott, kött är nyttigt.
Mitt veggieprojekt är endast ett experiment där jag testar mig själv.
Jag har väl klarat av det sisådär kan man säga.
Men som sagt, nu är jag trött på det.
Jag har redan börjat äta fisk igen.
Next step, kött.

Uppsatslåt

Min speciella uppsatsskrivarlåt är Edguys Save me. En urfånig liten ballad med massa trall och så. Knäppt nog så funkar det att skriva till den. Don't know why.
14 sidor hittills. Jag kommer att bli klar. Yeah!

Jag har ändrat mig

Jag har länge sagt att jag ska upp i vikt. MEN nu vill jag inte det längre. Jag släpar på allt för mycket fett. Nu ska jag ner ett antal kilon. Low carbohydrate high fat diet. Trendbanta är den nya skiten.

Explosions and the hang over

Jaha, då var konserten avklarad. Eluvium var vackert, men lite trist. Låter bättre på skiva.
Explosions var underbara, men trista och oengagerade, så jag är allt lite besviken.
Bra fylla också, hittade en ny vän, Christian, samt fick frågor om mina öronlober.
Dessutom hann vi ju med tåget hem.
Hell yeah!
Nu vill jag bara att Rosetta packar sina arslen till Europa och drar några spelningar. Ska det vara så svårt att istället för att sjunga om något nästan mytiskt koncept kallat Europa, bara åka hit och spela lite?

LinCon

Spelkonvent är fan skiten. Åkte dit lagom bakis efter en alltför ångestfylld valborg, men repade mig snart igen.
Det är så befriande att komma till ett sammanhang där 40% av alla människor handlar sina kläder på Blue fox eller annan low life-butik, där varken begynnande flint eller stripor motiverar ett frisörbesök. Och man kan bete sig lite hur som helst.
Fan vad bra. Nu ska jag bara försöka bli cool till morgondagen, kan ju inte komma som en nörd på en så cool konsert som EITS.